Tack, men nej tack!

Vi säger ofta tack, men hur ofta säger vi med bestämdhet nej tack? Jag vet av egen erfarenhet att jag kan vara dålig på att göra det och i det långa loppet är det bara jag själv som förlorar på det. Jag gillar själv människor som tycker och tänker om saker, oberoende av om vi tycker eller tänker likadant. Det värsta som finns är människor som bara är, när det gäller åsikter. Att bara kunna vara är en bra egenskap, men inget sätt att leva ett helt liv. Man måste våga ta ställning!
Det tog mer än ett decennium innan det svenska folket gjorde uppror mot Lars Lagerbäcks landslag, men nu måste väl eländet få ett slut, eller?
Så Lasse, tack men nej tack!
När vi ändå är inne på fotboll så måste jag bara nämna Anders "frisparken mot Argentina" Svensson eller kanske "målet mot Albanien som inte betydde något, men där var du ju efter alla dessa år!"
Vi får hoppas på återfödelse och ett profilstarkare landslag.

Låtskrivandet fortlöper i en rasande fart, vilket är bra, tyvärr är det lite jobbigare med boende och jobb i Göteborg. Jag känner dock en inre övertygelse om att det kommer ge med sig. Men i ärlighetens namn, arbetsförmedlingen, tack men nej tack!

Det är mycket man kanske bör och ska säga nej tack till, här är några snabba; dåligt mode, det var bättre förr, dålig TV, dålig musik, kassa relationer, tråkig inställning, retro rock, det var bättre förr, det var bättre förr!

Ja, listan kan göras lång och jag hoppas poängen är klargjord. Lite eftertanke är inte mycket begärt och det gör ju så stor skillnad.

Och Spotify hänger sig något fruktansvärt sedan uppdateringen, så om det fortsätter så här.... Nej tack!