Det är inte alltid så lätt att veta hur allt ska bli och framförallt vad man ska bli

Alla har vi haft skitdagar av rang och jag har också haft min beskärda del av dessa, speciellt de senaste två åren. Detta kan bero på att jag inte kommer ihåg skitdagarna från forna tider, som tur är har vår hjärna den ypperliga förmågan att förtränga dessa och så får det gärna förbli. Även den här dagen och den här tiden i ens liv kommer att förträngas och förmodligen kommer den minnas som inte så illa. Men till fakta så ska jag säga er som läser det här inlägget att idag har jag verkligen känt hopplösheten flåsa mig i nacken och känslan av att gå i apoptos infann sig under en stund. Efter ett smärre sammanbrott så tog jag mitt förnuft till fånga och lade korten på borden och insåg att det är tvunget med vissa förändringar i sitt liv, så nu kvalas skjortärmarna upp för lite grovarbete!
Så nu får det vara färdig grubblat, färdig ältat och färdig deppat. Nu är förändringens och aktionens tid kommen, inget blir bättre än man gör det!

För att tala om något positivt så har jag komponerat en hel del låtar på sistone och en viss vision börjar ta form om hur saker och ting ska framföras och låta. Om hela sanningen ska fram så har mitt avsomnade album projekt börjat ta form igen och det känns inspirerande. Vissa nya arrangemang skrivs och jag känner hoppfullhet inför det här projektet.

Nu lägger jag den här dagen till handlingar och låter förträngningsarbetet börjar!

So long!